Sjukhuset är lugnt. Klockan är nästan tolv. Lucía har inte rört sig från trottoaren där hon slutade gå. Hon fortsätter att titta på sin telefon.
Part 2: Sí o no
Carmen breaks her silence with the coldest possible reply, and the sisters exchange careful, fragile messages about their grandmother — until Lucía says 'lo siento' and Carmen's one-word response leaves everything shattered and unresolved.
Sjukhuset är lugnt. Klockan är nästan tolv. Lucía har inte rört sig från trottoaren där hon slutade gå. Hon fortsätter att titta på sin telefon.
du bestämmer.
Lucía läser det fyra gånger. Två ord. Hon sätter sig på en låg mur. En buss passerar. Hon skriver.
är mormor okej idag?
inte så bra.
äter hon?
lite.
sover hon?
ja. hon sover nu.

Lucía ser bilden. Hon lägger handen för munnen. Hennes mormor ser väldigt liten ut i sängen.
😢
hon är väldigt liten.
ja.
En lång paus. Tio minuter. Sedan femton. Carmen är i rummet med Rosa. Lucía står vid muren i staden. Båda är väldigt stilla.
pratar läkaren idag?
ja. klockan tre.
Carmen spelar upp ljudet. Hon lyssnar på det helt. Hon sätter sig väldigt rakt i plaststolen.
sjukhuset är vitt. säng nummer fyra.
okej
tack.
Carmen svarar inte. Tjugo minuter går. Lucía går till tågstationen. Hon köper en biljett. Hon sätter sig. Hon tittar på konversationen. Hon skriver. Hon raderar det. Hon skriver igen.
jag är ledsen.
Carmens svar kommer inom fyra sekunder.
nej.
Ordet 'Online' försvinner från Carmens namn. Det är borta. Lucía stirrar på skärmen. Tåget har ännu inte kommit. Ordet 'nej' stannar kvar på skärmen, väldigt litet, väldigt vitt. Är det: nej, jag är inte ledsen? Eller nej, jag accepterar det inte? Lucía vet inte. Läsaren vet inte. Tåget anländer.
In the app, your progress is saved automatically.