
admitir Preteritum Konjugation
admitir — att erkänna
'Admitir' är regelbundet i preteritum: admití, admitiste, admitió, admitimos, admitisteis, admitieron.
admitir Preteritum Former
När man använder Preteritum
Använd preteritum för specifika, avslutade ögonblick då någon erkände något eller officiellt antogs till en grupp.
Anmärkningar om admitir i Preteritum
'Admitir' är helt regelbundet i preteritum. Det följer standardmönstret för -ir-ändelser utan några stamförändringar.
Exempelfraser
Al final, él admitió la verdad.
Till slut erkände han sanningen.
él/ella/usted
¿Te admitieron en el equipo de fútbol?
Antog de dig till fotbollslaget?
ellos/ellas/ustedes
Ayer admití mis sentimientos por ella.
Igår erkände jag mina känslor för henne.
yo
Vanliga misstag
Misstag: admitio
Korrekt: admitió
Varför: Tredje person singular behöver en accent på 'ó' för att indikera korrekt betoning och tempus.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'admitir' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: admito
Presens av 'admitir' är regelbundet: admito, admites, admite, admitimos, admitís, admiten.
Imperfekt
yo: admitía
Imperfekt av 'admitir' använder regelbundna -ía-ändelser: admitía, admitías, admitía, admitíamos, admitíais, admitían.
Futurum
yo: admitiré
Futurum av 'admitir' lägger till ändelser till infinitiven: admitiré, admitirás, admitirá, admitiremos, admitiréis, admitirán.
Konditionalis
yo: admitiría
Konditionalis av 'admitir' bildas genom att lägga till -ía-ändelser till infinitiven: admitiría, admitirías, admitiría, admitiríamos, admitiríais, admitirían.
Presens konjunktiv
yo: admita
Presens konjunktiv av 'admitir' använder -a-ändelser: admita, admitas, admita, admitamos, admitáis, admitan.
Imperfekt konjunktiv
yo: admitiera
Imperfekt konjunktiv av 'admitir' är regelbundet: admitiera, admitieras, admitiera, admitiéramos, admitierais, admitieran.
Imperativ (bekräftande)
yo: admite
Imperativ av 'admitir' ger kommandon: admite (tú), admita (usted), admitamos (nosotros), admitid (vosotros), admitan (ustedes).
Imperativ (nekande)
yo: no admitas
Negativ imperativ av 'admitir' använder konjunktivformer: no admitas, no admita, no admitamos, no admitáis, no admitan.