
alentar Presens konjunktiv Konjugation
alentar — att uppmuntra
Presens konjunktiv av alentar har stamförändringen e > ie: aliente, alientes, aliente, alentemos, alentéis, alienten.
alentar Presens konjunktiv Former
När man använder Presens konjunktiv
Använd detta efter uttryck för önskan, känsla eller tvivel, som 'Espero que...' eller 'Quiero que...'.
Anmärkningar om alentar i Presens konjunktiv
Stamförändringen (e > ie) sker i alla former utom nosotros och vosotros, precis som i presens indikativ.
Exempelfraser
Espero que mi familia me aliente en mi decisión.
Jag hoppas att min familj uppmuntrar mig i mitt beslut.
él/ella/usted
Es importante que alentemos a los jóvenes.
Det är viktigt att vi uppmuntrar ungdomarna.
nosotros
No creo que ellos alienten esa conducta.
Jag tror inte att de uppmuntrar det beteendet.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Att använda 'alente' istället för 'aliente'.
Korrekt: aliente
Varför: Konjunktiv bevarar stamförändringen från presens indikativ 'yo'-form.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'alentar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: aliento
Alentar är ett verb med stamförändring där 'e' blir 'ie' i alla former utom nosotros och vosotros.
Preteritum
yo: alenté
Alentar är helt regelbunden i preteritum; den har INGEN stamförändring här.
Imperfekt
yo: alentaba
Imperfekt av alentar är regelbunden: alentaba, alentabas, alentaba, alentábamos, alentabais, alentaban.
Futurum
yo: alentaré
Futurum är regelbundet: alentaré, alentarás, alentará, alentaremos, alentaréis, alentarán.
Konditionalis
yo: alentaría
Konditionalis av alentar är regelbunden: alentaría, alentarías, alentaría, alentaríamos, alentaríais, alentarían.
Imperfekt konjunktiv
yo: alentara
Imperfekt konjunktiv av alentar är regelbunden: alentara, alentaras, alentara, alentáramos, alentarais, alentaran.
Imperativ (bekräftande)
yo: alienta
Imperativ använder 'alienta' (tú) och 'aliente' (usted/ustedes), med bibehållen stamförändring.
Imperativ (nekande)
yo: no alientes
Negativ imperativ använder presens konjunktiv: no alientes, no aliente, no alentemos, no alentéis, no alienten.