
armar Presens konjunktiv Konjugation
armar — att montera
Presens konjunktiv av 'armar' använder -e-ändelser: arme, armes, arme, armemos, arméis, armen.
armar Presens konjunktiv Former
När man använder Presens konjunktiv
Använd detta när du uttrycker en önskan, tvivel eller en begäran om att någon annan ska montera något (t.ex. 'Jag vill att du bygger detta').
Anmärkningar om armar i Presens konjunktiv
'Armar' är regelbundet i presens konjunktiv. Det följer den vanliga "vändningen" från 'a' till 'e' för -ar-verb.
Exempelfraser
Mi jefe quiere que yo arme el reporte hoy.
Min chef vill att jag sätter ihop (monterar) rapporten idag.
yo
Es importante que tú armes bien la estructura.
Det är viktigt att du monterar strukturen väl.
tú
Dudo que ellos armen el rompecabezas tan rápido.
Jag tvivlar på att de kommer att montera pusslet så snabbt.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: arma
Korrekt: arme
Varför: Inlärare använder ofta indikativ 'arma' när konjunktiv 'arme' krävs efter utlösare som 'querer que'.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'armar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: armo
Presens av 'armar' är regelbundet: armo, armas, arma, armamos, armáis, arman.
Preteritum
yo: armé
Preteritum av 'armar' är regelbundet: armé, armaste, armó, armamos, armasteis, armaron.
Imperfekt
yo: armaba
Imperfekt av 'armar' använder standardändelserna -aba: armaba, armabas, armaba, armábamos, armabais, armaban.
Futurum
yo: armaré
Futurum av 'armar' bildas genom att lägga till ändelser till infinitiven: armaré, armarás, armará, armaremos, armaréis, armarán.
Konditionalis
yo: armaría
Konditionalis av 'armar' är regelbundet: armaría, armarías, armaría, armaríamos, armaríais, armarían.
Imperfekt konjunktiv
yo: armara
Imperfekt konjunktiv av 'armar' följer mönstret -ra: armara, armaras, armara, armáramos, armarais, armaran.
Imperativ (bekräftande)
yo: arma
Positiv imperativ av 'armar' ger direkta kommandon: arma, arme, armemos, armad, armen.
Imperativ (nekande)
yo: no armes
Negativ imperativ av 'armar' använder 'no' plus presens konjunktivformer: no armes, no arme, no armemos, no arméis, no armen.