
atrever Futurum Konjugation
atrever — att våga
Futurum av atrever (atreveré, atreverás) indikerar framtida vågande handlingar, som 'Me atreveré a hacerlo.' (Jag kommer att våga göra det).
atrever Futurum Former
När man använder Futurum
Använd futurum för att uttrycka en vågande handling som *kommer* att ske. Det kan också uttrycka sannolikhet eller förmodan om huruvida någon vågar göra något.
Anmärkningar om atrever i Futurum
Futurum av 'atrever' är regelbundet. Stammen är infinitiven ('atrever-'), och du lägger till standardändelserna för futurum. Kom ihåg att det är reflexivt, så inkludera pronomenet.
Exempelfraser
Me atreveré a dar el primer paso.
Jag kommer att våga ta första steget.
yo
¿Te atreverás a decirle la verdad?
Kommer du att våga berätta sanningen för honom/henne?
tú
Ella se atreverá a enfrentar el peligro.
Hon kommer att våga möta faran.
él/ella/usted
Nos atreveremos a luchar por nuestros sueños.
Vi kommer att våga kämpa för våra drömmar.
nosotros
Ellos se atreverán a cruzar el puente.
De kommer att våga korsa bron.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Använder presens ('me atrevo') för att tala om en framtida handling.
Korrekt: Använd 'Me atreveré' för en framtida avsikt.
Varför: Presens används för nuvarande eller vanemässiga handlingar; futurum används specifikt för handlingar som kommer att inträffa senare.
Misstag: Glömmer det reflexiva pronomenet.
Korrekt: Det måste vara 'Se atreverá', inte 'Atreverá'.
Varför: 'Atreverse' är reflexivt, och futurum kräver motsvarande reflexiva pronomen.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'atrever' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: me atrevo
Presens av atrever (atrevo, atreves, etc.) är för vanemässiga eller nuvarande vågande handlingar, som 'Me atrevo a todo.' (Jag vågar allt).
Preteritum
yo: me atreví
Preteritum av atrever (atreví, atreviste, etc.) beskriver avslutade tidigare vågande handlingar, som 'Me atreví a saltar.' (Jag vågade hoppa).
Imperfekt
yo: me atrevía
Imperfekt av atrever (atrevía, atrevías) beskriver vanemässiga eller pågående tidigare handlingar av att våga, som 'Siempre me atrevía a más.' (Jag vågade alltid mer).
Konditionalis
yo: me atrevería
Konditionalis av atrever (atrevería, atreverías) uttrycker hypotetiska vågande handlingar ('skulle våga') eller artiga förslag, som 'Me atrevería a preguntar.' (Jag skulle våga fråga).
Presens konjunktiv
yo: me atreva
Presens konjunktiv av atrever (atreva) används efter uttryck för tvivel, önskan, känsla eller osäkerhet, som 'Espero que te atrevas.' (Jag hoppas att du vågar).
Imperfekt konjunktiv
yo: me atreviera
Imperfekt konjunktiv av atrever (atreviera/atreviera) används för tidigare hypotetiska situationer, önskningar eller artighet, som 'Si me atreviera...' (Om jag vågade...).
Imperativ (bekräftande)
yo: atrévete
Använd imperativ av atrever för direkta kommandon som '¡Atrévete!' (Våga!) eller '¡Atrévanse!' (Våga!).
Imperativ (nekande)
yo: no te atrevas
Använd negativ imperativ av atrever med 'no' och presens konjunktiv, som '¡No te atrevas!' (Våga inte!).