atrever Imperfekt konjunktiv Konjugation
atrever — att våga
Imperfekt konjunktiv av atrever (atreviera/atreviera) används för tidigare hypotetiska situationer, önskningar eller artighet, som 'Si me atreviera...' (Om jag vågade...).
atrever Imperfekt konjunktiv Former
När man använder Imperfekt konjunktiv
Denna tempus används för hypotetiska situationer i det förflutna, som uttrycker tvivel, önskningar eller artighet, ofta efter 'si' (om) eller i beroende satser. Det är som att säga 'tänk om' eller 'jag önskar' om en tidigare möjlighet.
Anmärkningar om atrever i Imperfekt konjunktiv
Imperfekt konjunktiv av 'atrever' är regelbunden i sin stamvokal, men verbet i sig är reflexivt och behöver rätt pronomen. -ra och -se formerna är utbytbara (t.ex. atreviera / atreviese).
Exempelfraser
Si yo me atreviera a saltar, ¿vendrías conmigo?
Om jag vågade hoppa, skulle du följa med mig?
yo
Me gustaría que te atrevieras a pedir un aumento.
Jag skulle vilja att du vågade be om löneförhöjning.
tú
Él actuó como si no se atreviera a mirarla.
Han agerade som om han inte vågade titta på henne.
él/ella/usted
Ojalá ellos se atrevieran a probar algo nuevo.
Jag önskar att de vågade prova något nytt.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Blandar ihop imperfekt konjunktiv med preteritum eller imperfekt indikativ.
Korrekt: Använd 'Si me atreviera' för en tidigare hypotetisk situation, inte 'Si me atreví' eller 'Si me atrevía'.
Varför: Imperfekt konjunktiv är specifikt för overkliga eller hypotetiska villkor i det förflutna eller nuet.
Misstag: Glömmer det reflexiva pronomenet.
Korrekt: Det ska vara 'Si me atreviera', inte 'Si atreviera'.
Varför: 'Atreverse' kräver ett reflexivt pronomen (me, te, se, nos, os, se) för att indikera att man vågar sig själv eller tar initiativet.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'atrever' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: me atrevo
Presens av atrever (atrevo, atreves, etc.) är för vanemässiga eller nuvarande vågande handlingar, som 'Me atrevo a todo.' (Jag vågar allt).
Preteritum
yo: me atreví
Preteritum av atrever (atreví, atreviste, etc.) beskriver avslutade tidigare vågande handlingar, som 'Me atreví a saltar.' (Jag vågade hoppa).
Imperfekt
yo: me atrevía
Imperfekt av atrever (atrevía, atrevías) beskriver vanemässiga eller pågående tidigare handlingar av att våga, som 'Siempre me atrevía a más.' (Jag vågade alltid mer).
Futurum
yo: me atreveré
Futurum av atrever (atreveré, atreverás) indikerar framtida vågande handlingar, som 'Me atreveré a hacerlo.' (Jag kommer att våga göra det).
Konditionalis
yo: me atrevería
Konditionalis av atrever (atrevería, atreverías) uttrycker hypotetiska vågande handlingar ('skulle våga') eller artiga förslag, som 'Me atrevería a preguntar.' (Jag skulle våga fråga).
Presens konjunktiv
yo: me atreva
Presens konjunktiv av atrever (atreva) används efter uttryck för tvivel, önskan, känsla eller osäkerhet, som 'Espero que te atrevas.' (Jag hoppas att du vågar).
Imperativ (bekräftande)
yo: atrévete
Använd imperativ av atrever för direkta kommandon som '¡Atrévete!' (Våga!) eller '¡Atrévanse!' (Våga!).
Imperativ (nekande)
yo: no te atrevas
Använd negativ imperativ av atrever med 'no' och presens konjunktiv, som '¡No te atrevas!' (Våga inte!).