
atrever Imperativ (nekande) Konjugation
atrever — att våga
Använd negativ imperativ av atrever med 'no' och presens konjunktiv, som '¡No te atrevas!' (Våga inte!).
atrever Imperativ (nekande) Former
När man använder Imperativ (nekande)
Denna form används för att säga till någon att *inte* våga göra något. Det är ett förbud.
Anmärkningar om atrever i Imperativ (nekande)
Negativa imperativ i spanska använder alltid formen av presens konjunktiv. För 'atrever' innebär detta att använda konjunktivböjningen med 'no' och fästa det reflexiva pronomenet.
Exempelfraser
¡No te atrevas a tocar eso!
Våga inte röra det!
tú
No nos atrevamos a rendirnos.
Låt oss inte våga ge upp.
nosotros
Por favor, no se atrevan a hacerlo de nuevo.
Snälla, våga inte göra det igen.
No os atreváis a mirar atrás.
Våga inte (plural, informellt) titta tillbaka.
vosotros
Vanliga misstag
Misstag: Använder indikativ istället för konjunktiv.
Korrekt: Det måste vara 'No te atrevas', inte 'No te atreves'.
Varför: Alla negativa imperativ i spanska bildas med presens konjunktiv.
Misstag: Glömmer pronomenet 'se' eller 'te' etc.
Korrekt: Det ska vara 'No se atrevan', inte 'No atrevan'.
Varför: 'Atreverse' är reflexivt, och negativ imperativ behöver motsvarande reflexiva pronomen fäst vid verbet.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'atrever' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: me atrevo
Presens av atrever (atrevo, atreves, etc.) är för vanemässiga eller nuvarande vågande handlingar, som 'Me atrevo a todo.' (Jag vågar allt).
Preteritum
yo: me atreví
Preteritum av atrever (atreví, atreviste, etc.) beskriver avslutade tidigare vågande handlingar, som 'Me atreví a saltar.' (Jag vågade hoppa).
Imperfekt
yo: me atrevía
Imperfekt av atrever (atrevía, atrevías) beskriver vanemässiga eller pågående tidigare handlingar av att våga, som 'Siempre me atrevía a más.' (Jag vågade alltid mer).
Futurum
yo: me atreveré
Futurum av atrever (atreveré, atreverás) indikerar framtida vågande handlingar, som 'Me atreveré a hacerlo.' (Jag kommer att våga göra det).
Konditionalis
yo: me atrevería
Konditionalis av atrever (atrevería, atreverías) uttrycker hypotetiska vågande handlingar ('skulle våga') eller artiga förslag, som 'Me atrevería a preguntar.' (Jag skulle våga fråga).
Presens konjunktiv
yo: me atreva
Presens konjunktiv av atrever (atreva) används efter uttryck för tvivel, önskan, känsla eller osäkerhet, som 'Espero que te atrevas.' (Jag hoppas att du vågar).
Imperfekt konjunktiv
yo: me atreviera
Imperfekt konjunktiv av atrever (atreviera/atreviera) används för tidigare hypotetiska situationer, önskningar eller artighet, som 'Si me atreviera...' (Om jag vågade...).
Imperativ (bekräftande)
yo: atrévete
Använd imperativ av atrever för direkta kommandon som '¡Atrévete!' (Våga!) eller '¡Atrévanse!' (Våga!).