
atrever Preteritum Konjugation
atrever — att våga
Preteritum av atrever (atreví, atreviste, etc.) beskriver avslutade tidigare vågande handlingar, som 'Me atreví a saltar.' (Jag vågade hoppa).
atrever Preteritum Former
När man använder Preteritum
Använd preteritum av 'atrever' för att tala om en specifik händelse eller ett ögonblick då någon vågade göra något, och den handlingen nu är avslutad. Det fokuserar på handlingen att våga som en avslutad händelse.
Anmärkningar om atrever i Preteritum
Verbet 'atrever' är regelbundet i preteritum. Kom ihåg att det är reflexivt, så du måste lägga till rätt reflexivt pronomen (me, te, se, etc.).
Exempelfraser
Me atreví a dar mi opinión en la reunión.
Jag vågade ge min åsikt på mötet.
yo
¿Te atreviste a llamarlo por su nombre?
Vågade du ringa honom vid hans namn?
tú
Ella se atrevió a preguntar la pregunta difícil.
Hon vågade ställa den svåra frågan.
él/ella/usted
Nos atrevimos a probar la comida exótica.
Vi vågade prova den exotiska maten.
nosotros
Ellos se atrevieron a quedarse hasta tarde.
De vågade stanna sent.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Glömmer det reflexiva pronomenet.
Korrekt: Det ska vara 'Me atreví', inte bara 'Atreví'.
Varför: 'Atreverse' är reflexivt, vilket betyder 'att våga sig själv', så pronomenet är viktigt.
Misstag: Använder imperfekt istället för preteritum för en enskild vågande handling.
Korrekt: Använd 'Me atreví' för en specifik tidigare handling, inte 'Me atrevía'.
Varför: Preteritum markerar avslutade handlingar, medan imperfekt beskriver pågående eller vanemässiga tidigare handlingar.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'atrever' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: me atrevo
Presens av atrever (atrevo, atreves, etc.) är för vanemässiga eller nuvarande vågande handlingar, som 'Me atrevo a todo.' (Jag vågar allt).
Imperfekt
yo: me atrevía
Imperfekt av atrever (atrevía, atrevías) beskriver vanemässiga eller pågående tidigare handlingar av att våga, som 'Siempre me atrevía a más.' (Jag vågade alltid mer).
Futurum
yo: me atreveré
Futurum av atrever (atreveré, atreverás) indikerar framtida vågande handlingar, som 'Me atreveré a hacerlo.' (Jag kommer att våga göra det).
Konditionalis
yo: me atrevería
Konditionalis av atrever (atrevería, atreverías) uttrycker hypotetiska vågande handlingar ('skulle våga') eller artiga förslag, som 'Me atrevería a preguntar.' (Jag skulle våga fråga).
Presens konjunktiv
yo: me atreva
Presens konjunktiv av atrever (atreva) används efter uttryck för tvivel, önskan, känsla eller osäkerhet, som 'Espero que te atrevas.' (Jag hoppas att du vågar).
Imperfekt konjunktiv
yo: me atreviera
Imperfekt konjunktiv av atrever (atreviera/atreviera) används för tidigare hypotetiska situationer, önskningar eller artighet, som 'Si me atreviera...' (Om jag vågade...).
Imperativ (bekräftande)
yo: atrévete
Använd imperativ av atrever för direkta kommandon som '¡Atrévete!' (Våga!) eller '¡Atrévanse!' (Våga!).
Imperativ (nekande)
yo: no te atrevas
Använd negativ imperativ av atrever med 'no' och presens konjunktiv, som '¡No te atrevas!' (Våga inte!).