
costar Imperfekt konjunktiv Konjugation
costar — att kosta
Imperfekt konjunktiv av costar är regelbunden: costara, costaras, costara, costáramos, costarais, costaran.
costar Imperfekt konjunktiv Former
När man använder Imperfekt konjunktiv
Använd den i 'om'-satser (hypotetiska scenarier) eller efter verb i dåtid som uttrycker känsla eller tvivel angående kostnad eller ansträngning.
Anmärkningar om costar i Imperfekt konjunktiv
Denna tempus bildas från tredje person plural av preteritum (costaron), så den förblir regelbunden utan stamändring.
Exempelfraser
Si el viaje costara menos, iría.
Om resan kostade mindre, skulle jag åka.
él/ella/usted
Me gustaría que no costara tanto esfuerzo.
Jag skulle uppskatta det om det inte krävdes så mycket ansträngning.
él/ella/usted
Si los libros costaran diez euros, compraría cinco.
Om böckerna kostade tio euro, skulle jag köpa fem.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Att lägga till en stamändring (cuestara).
Korrekt: costara
Varför: Imperfekt konjunktiv baseras på preteritumstammen, som är regelbunden för costar.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'costar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: cuesto
I presens följer costar en o-till-ue stamändring: cuesto, cuestas, cuesta, costamos, costáis, cuestan.
Preteritum
yo: costé
Preteritum av costar är regelbunden: costé, costaste, costó, costamos, costasteis, costaron.
Imperfekt
yo: costaba
Imperfekt av costar är regelbunden: costaba, costabas, costaba, costábamos, costabais, costaban.
Futurum
yo: costaré
Futurum av costar är regelbunden: costaré, costarás, costará, costaremos, costaréis, costarán.
Konditionalis
yo: costaría
Konditionalformen av costar är regelbunden: costaría, costarías, costaría, costaríamos, costaríais, costarían.
Presens konjunktiv
yo: cueste
Presens konjunktiv följer o-till-ue stamändringen: cueste, cuestes, cueste, costemos, costéis, cuesten.
Imperativ (bekräftande)
yo: cuesta
Imperativformen av costar använder stamändelsen 'cuesta' (tú) och 'cuesten' (ustedes).
Imperativ (nekande)
yo: no cuestes
Negativ imperativ använder presens konjunktiv: no cuestes, no cueste, no costemos, no costéis, no cuesten.