
emocionar Imperfekt konjunktiv Konjugation
emocionar — att röra sig
Imperfekt konjunktiv av emocionar (emocionara/emocionase) används för förflutna hypotetiska situationer, önskningar eller tvivel.
emocionar Imperfekt konjunktiv Former
När man använder Imperfekt konjunktiv
Använd imperfekt konjunktiv efter fraser som uttrycker tvivel, önskan, känsla eller osäkerhet, särskilt när det hänvisas till det förflutna. Det är också vanligt i 'om'-satser om overkliga eller osannolika situationer i det förflutna.
Anmärkningar om emocionar i Imperfekt konjunktiv
Emocionar är regelbundet i imperfekt konjunktiv. Du kan använda antingen -ra eller -se ändelsen (t.ex. emocionara eller emocionase); de är utbytbara.
Exempelfraser
Ojalá no se emocionara tanto con cada película.
Jag önskar att han inte blev så känslosam över varje film.
él/ella/usted
Si nos emocionáramos con la idea, la llevaríamos a cabo.
Om vi blev uppspelta över idén, skulle vi genomföra den.
nosotros
Me sorprendió que te emocionaras tanto con esa canción.
Det förvånade mig att du blev så känslosam över den där sången.
tú
Dudaba que ellos se emocionaran con el resultado.
Jag tvivlade på att de skulle bli uppspelta över resultatet.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Att använda imperfekt indikativ istället för imperfekt konjunktiv.
Korrekt: Använd 'emocionara' eller 'emocionase' efter uttryck för tvivel eller önskan.
Varför: Uttryck för tvivel, önskan, känslor och osäkerhet i det förflutna kräver konjunktiv.
Misstag: Att blanda ihop -ra och -se formerna.
Korrekt: Både 'emocionara' och 'emocionase' är korrekta för imperfekt konjunktiv.
Varför: Båda ändelserna är giltiga och används ofta utbytbart.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'emocionar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: emociono
Presens indikativ av emocionar är regelbundet: emociono, emocionas, emociona, emocionamos, emocionáis, emocionan.
Preteritum
yo: emocioné
Preteritum av emocionar är regelbundet: emocioné, emocionaste, emocionó, emocionamos, emocionasteis, emocionaron.
Imperfekt
yo: emocionaba
Imperfekt av emocionar är regelbundet: emocionaba, emocionabas, emocionaba, emocionábamos, emocionabais, emocionaban.
Futurum
yo: emocionaré
Futurum av emocionar är regelbundet: emocionaré, emocionarás, emocionará, emocionaremos, emocionaréis, emocionarán.
Konditionalis
yo: emocionaría
Konditionalis av emocionar är regelbundet: emocionaría, emocionarías, emocionaría, emocionaríamos, emocionaríais, emocionarían.
Presens konjunktiv
yo: emocione
Presens konjunktiv av emocionar (emocione, emociones, emocionemos, etc.) uttrycker önskningar, tvivel och känslor.
Imperativ (bekräftande)
yo: emociona
Imperativ av emocionar ger direkta kommandon: ¡emociona!, ¡emocionemos!, ¡emocionad!, ¡emocionen!.
Imperativ (nekande)
yo: no emociones
Negativa imperativ för emocionar använder 'no' + presens konjunktiv: ¡no emociones!, ¡no emocionemos!, ¡no emocionéis!, ¡no emocionen!.