
extrañar Imperfekt Konjugation
extrañar — att sakna
Imperfekt av extrañar använder standardändelserna -aba: extrañaba, extrañabas, extrañaba, extrañábamos, extrañabais, extrañaban.
extrañar Imperfekt Former
När man använder Imperfekt
Detta är den vanligaste tempusformen för extrañar. Använd den för att beskriva en pågående känsla av saknad i det förflutna eller en vanemässig nostalgi.
Anmärkningar om extrañar i Imperfekt
Extrañar är regelbundet i imperfekt. Notera accenten på 'nosotros'-formen (extrañábamos).
Exempelfraser
Cuando vivía en Londres, extrañaba el café de mi barrio.
När jag bodde i London brukade jag sakna kaffet från mitt kvarter.
yo
Nosotros extrañábamos a nuestros abuelos todos los días.
Vi saknade våra morföräldrar varje dag.
nosotros
Ustedes extrañaban viajar, ¿verdad?
Ni saknade att resa, eller hur?
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Att använda preteritum för en långvarig känsla av saknad.
Korrekt: Använd imperfekt (extrañaba) istället för extrañé.
Varför: Känslor i det förflutna ses oftast som pågående tillstånd snarare än avslutade handlingar.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'extrañar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: extraño
Presens av extrañar är helt regelbundet: extraño, extrañas, extraña, extrañamos, extrañáis, extrañan.
Preteritum
yo: extrañé
Preteritum av extrañar är regelbundet: extrañé, extrañaste, extrañó, extrañamos, extrañasteis, extrañaron.
Futurum
yo: extrañaré
Futurum av extrañar lägger till ändelser till infinitiven: extrañaré, extrañarás, extrañará, extrañaremos, extrañaréis, extrañarán.
Konditionalis
yo: extrañaría
Konditionalis av extrañar är regelbundet: extrañaría, extrañarías, extrañaría, extrañaríamos, extrañaríais, extrañarían.
Presens konjunktiv
yo: extrañe
Presens konjunktiv av extrañar byter vokal till 'e': extrañe, extrañes, extrañe, extrañemos, extrañéis, extrañen.
Imperfekt konjunktiv
yo: extrañara
Imperfekt konjunktiv av extrañar använder -ra-ändelserna: extrañara, extrañaras, extrañara, extrañáramos, extrañarais, extrañaran.
Imperativ (bekräftande)
yo: extraña
Den positiva imperativen av extrañar använder extraña (tú) och extrañe (usted).
Imperativ (nekande)
yo: no extrañes
Negativ imperativ av extrañar använder presens konjunktiv: no extrañes, no extrañe, no extrañemos, no extrañéis, no extrañen.