
extrañar Imperfekt konjunktiv Konjugation
extrañar — att sakna
Imperfekt konjunktiv av extrañar använder -ra-ändelserna: extrañara, extrañaras, extrañara, extrañáramos, extrañarais, extrañaran.
extrañar Imperfekt konjunktiv Former
När man använder Imperfekt konjunktiv
Använd detta i 'om'-satser (t.ex. 'Om jag saknade dig, skulle jag ringa') eller efter uttryck för känslor i dåtid.
Anmärkningar om extrañar i Imperfekt konjunktiv
Extrañar är regelbundet. Kom ihåg accenten på 'nosotros'-formen: extrañáramos.
Exempelfraser
Si extrañara mi casa, volvería.
Om jag saknade mitt hem, skulle jag åka tillbaka.
yo
Me sorprendió que nos extrañaras tan pronto.
Det förvånade mig att du saknade oss så snart.
tú
Si extrañáramos el frío, viviríamos en Alaska.
Om vi saknade kylan, skulle vi bo i Alaska.
nosotros
Vanliga misstag
Misstag: Att använda konditionalis i 'om'-satsen.
Korrekt: Säg 'Si extrañara...' istället för 'Si extrañaría...'.
Varför: På spanska används 'om'-delen av en hypotetisk mening imperfekt konjunktiv, aldrig konditionalis.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'extrañar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: extraño
Presens av extrañar är helt regelbundet: extraño, extrañas, extraña, extrañamos, extrañáis, extrañan.
Preteritum
yo: extrañé
Preteritum av extrañar är regelbundet: extrañé, extrañaste, extrañó, extrañamos, extrañasteis, extrañaron.
Imperfekt
yo: extrañaba
Imperfekt av extrañar använder standardändelserna -aba: extrañaba, extrañabas, extrañaba, extrañábamos, extrañabais, extrañaban.
Futurum
yo: extrañaré
Futurum av extrañar lägger till ändelser till infinitiven: extrañaré, extrañarás, extrañará, extrañaremos, extrañaréis, extrañarán.
Konditionalis
yo: extrañaría
Konditionalis av extrañar är regelbundet: extrañaría, extrañarías, extrañaría, extrañaríamos, extrañaríais, extrañarían.
Presens konjunktiv
yo: extrañe
Presens konjunktiv av extrañar byter vokal till 'e': extrañe, extrañes, extrañe, extrañemos, extrañéis, extrañen.
Imperativ (bekräftande)
yo: extraña
Den positiva imperativen av extrañar använder extraña (tú) och extrañe (usted).
Imperativ (nekande)
yo: no extrañes
Negativ imperativ av extrañar använder presens konjunktiv: no extrañes, no extrañe, no extrañemos, no extrañéis, no extrañen.