
fingir Imperfekt Konjugation
fingir — att låtsas
Imperfektum av fingir är helt regelbundet: fingía, fingías, fingía, fingíamos, fingíais, fingían.
fingir Imperfekt Former
När man använder Imperfekt
Använd imperfektum för att beskriva en period i det förflutna då någon brukade låtsas eller var mitt i att låtsas när något annat hände.
Anmärkningar om fingir i Imperfekt
Det finns inga oregelbundenheter här. Alla -ir-verb i imperfektum använder -ía-ändelserna med accent på 'í'.
Exempelfraser
De niños, siempre fingíamos que éramos piratas.
Som barn låtsades vi alltid att vi var pirater.
nosotros
Ella fingía una sonrisa mientras hablaba.
Hon låtsades le medan hon pratade.
él/ella/usted
Ustedes fingían que no pasaba nada.
Ni låtsades som ingenting hände.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Att glömma accenten på 'í'.
Korrekt: fingía
Varför: Alla former av imperfektum för -er och -ir-verb kräver en accent på 'í' för att bibehålla korrekt betoning.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'fingir' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: finjo
Presens av fingir är regelbundet förutom i 'yo'-formen, som ändras till 'finjo' för att behålla ljudet.
Preteritum
yo: fingí
Preteritum av fingir är mestadels regelbundet, men se upp för stavningsförändringen i tredje person: fingió och fingieron.
Futurum
yo: fingiré
Futurum av fingir är helt regelbundet: fingiré, fingirás, fingirá, fingiremos, fingiréis, fingirán.
Konditionalis
yo: fingiría
Konditionalis av fingir är regelbunden: fingiría, fingirías, fingiría, fingiríamos, fingiríais, fingirían.
Presens konjunktiv
yo: finja
Presens konjunktiv av fingir använder ett 'j' i alla former: finja, finjas, finja, finjamos, finjáis, finjan.
Imperfekt konjunktiv
yo: fingiera
Imperfekt konjunktiv av fingir byggs från tredje person preteritum: fingiera, fingieras, fingiera, fingiéramos, fingierais, fingieran.
Imperativ (bekräftande)
yo: finge
Imperativ av fingir uppmanar någon att låtsas: finge (tú), finja (usted), finjamos (nosotros), fingid (vosotros), finjan (ustedes).
Imperativ (nekande)
yo: no finjas
Negativ imperativ av fingir använder alltid stavningen 'j': no finjas, no finja, no finjamos, no finjáis, no finjan.