
incriminar Imperativ (bekräftande) Konjugation
incriminar — att inkriminera
Imperativ av incriminar är: incrimina (tú), incrimine (usted), incriminemos (nosotros), incriminen (ustedes), incrimina(d) (vosotros).
incriminar Imperativ (bekräftande) Former
När man använder Imperativ (bekräftande)
Använd positiv imperativ för att ge direkta kommandon eller instruktioner. För 'incriminar' innebär detta att direkt säga åt någon att inkriminera någon annan eller sig själv.
Anmärkningar om incriminar i Imperativ (bekräftande)
Incriminar är regelbunden i positiv imperativ. 'Vosotros'-formen är incriminad, där man tar bort 'r' och lägger till 'd' till stammen.
Exempelfraser
¡Incrimina a tu cómplice ahora!
Inkriminera din medbrottsling nu!
tú
Señor juez, no incrimine al acusado sin pruebas.
Herr domare, inkriminera inte den anklagade utan bevis.
usted
Amigos, no nos incriminemos unos a otros.
Vänner, låt oss inte inkriminera varandra.
nosotros
¡Incriminen al verdadero culpable!
Inkriminera den verkliga gärningsmannen!
ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Att använda konjunktiv presens för 'tú'-kommando: 'No incrimines'.
Korrekt: Positiv 'tú'-kommando är 'incrimina'. Negativt kommando använder konjunktiv.
Varför: Positiva och negativa kommandon har olika former för 'tú'.
Misstag: Att glömma 'd' i vosotros-formen: 'incrimina'.
Korrekt: Det korrekta vosotros-kommandot är 'incriminad'.
Varför: 'd' läggs till stammen för vosotros-kommandon.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'incriminar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: incrimino
Presens av incriminar är regelbunden: incrimino, incriminas, incrimina, incriminamos, incrimináis, incriminan.
Preteritum
yo: incriminé
Preteritum av incriminar är regelbunden: incriminé, incriminaste, incriminó, incriminamos, incriminasteis, incriminaron.
Imperfekt
yo: incriminaba
Imperfekt av incriminar är regelbunden: incriminaba, incriminabas, incriminaba, incriminábamos, incriminabais, incriminaban.
Futurum
yo: incriminaré
Futurum av incriminar är regelbunden: incriminaré, incriminarás, incriminará, incriminaremos, incriminaréis, incriminarán.
Konditionalis
yo: incriminaría
Konditionalis av incriminar är regelbunden: incriminaría, incriminarías, incriminaría, incriminaríamos, incriminaríais, incriminarían.
Presens konjunktiv
yo: incrimine
Konjunktiv presens av incriminar används efter uttryck för tvivel, önskan, känsla eller osäkerhet: incrimine, incriminemos, incriminen.
Imperfekt konjunktiv
yo: incriminara
Imperfekt konjunktiv av incriminar (både -ra och -se former) beskriver tidigare hypotetiska situationer eller önskningar, som 'incriminara' eller 'incriminase'.
Imperativ (nekande)
yo: no incrimines
Negativ imperativ av incriminar använder konjunktiv presens: no incrimine (usted), no incriminemos (nosotros), no incriminen (ustedes), no incrimines (tú), no incriminéis (vosotros).