instar Presens konjunktiv Konjugation
instar — att mana
Presens konjunktiv av instar, 'insté', 'instes', 'instemos', etc., används efter uttryck för önskan, tvivel, känsla eller osäkerhet.
instar Presens konjunktiv Former
När man använder Presens konjunktiv
Använd detta när du vill uttrycka att du manar någon, men indirekt. Till exempel, 'Jag vill att du manar honom,' eller 'Det är viktigt att vi manar dem.' Själva uppmaningen presenteras som en önskan eller nödvändighet, inte ett faktum.
Anmärkningar om instar i Presens konjunktiv
Instar är regelbundet i presens konjunktiv. Det följer mönstret att ändra stamvokalen från 'i' till 'e' för de flesta former, liksom andra -ar-verb.
Exempelfraser
Quiero que me instes a estudiar más.
Jag vill att du manar mig att studera mer.
tú
Es importante que todos instemos a la acción.
Det är viktigt att vi alla manar till handling.
nosotros
Dudo que él nos inste a ir.
Jag tvivlar på att han kommer att mana oss att gå.
él/ella/usted
El profesor espera que ustedes insten a sus compañeros a participar.
Läraren hoppas att ni alla manar era klasskamrater att delta.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Använda presens indikativ istället för konjunktiv.
Korrekt: Använd 'instes' efter 'quiero que', inte 'instas'.
Varför: Uttryck för önskan, tvivel och känslor utlöser konjunktiv.
Misstag: Glömma stamförändringen 'i' till 'e' i vissa former.
Korrekt: Formerna är 'instes', 'instemos', 'instéis', 'insten', inte 'instis', 'instimos', etc.
Varför: Denna stamförändring är karakteristisk för presens konjunktivböjningar för många verb.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'instar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: insto
Presens av instar: 'insto', 'instas', 'insta', 'instamos', 'instáis', 'instan' används för uppmaningar som sker nu eller vanemässigt.
Preteritum
yo: insté
Preteritum av instar är regelbundet: insté, instaste, instó, instamos, instasteis, instaron.
Imperfekt
yo: instaba
Imperfekt av instar: 'instaba', 'instabas', 'instaba', 'instábamos', 'instabais', 'instaban' beskriver tidigare uppmaningar som var pågående eller vanemässiga.
Futurum
yo: instaré
Futurum av instar: 'instaré', 'instarás', 'instará', 'instaremos', 'instaréis', 'instarán' indikerar framtida uppmaningar eller sannolikhet.
Konditionalis
yo: instaría
Konditionalis av instar: 'instaría', 'instarías', 'instaría', 'instaríamos', 'instaríais', 'instarían' används för hypotetiska uppmaningar eller artiga förfrågningar.
Imperfekt konjunktiv
yo: instara
Imperfekt konjunktiv av instar, som 'instara' eller 'instase', används för hypotetiska situationer i det förflutna eller tidigare önskningar.
Imperativ (bekräftande)
yo: insta
Imperativ av instar är mestadels regelbundet, med 'insta' (tú) och 'instemos' (nosotros) som viktiga former.
Imperativ (nekande)
yo: no instes
Negativa imperativ med instar använder presens konjunktiv: 'no instes', 'no inste', 'no instemos', etc.