
instar Preteritum Konjugation
instar — att mana
Preteritum av instar är regelbundet: insté, instaste, instó, instamos, instasteis, instaron.
instar Preteritum Former
När man använder Preteritum
Använd preteritum för en specifik händelse där du manade någon att göra något, och den handlingen att mana är nu avslutad. Till exempel, 'Jag manade honom igår' eller 'Hon manade oss att gå'.
Anmärkningar om instar i Preteritum
Instar är ett regelbundet -ar-verb och följer standardböjningsmönstret i preteritum. Formen 'instamos' (nosotros) är identisk med presens; sammanhanget klargör vilken som avses.
Exempelfraser
Te insté a que tomaras una decisión rápida.
Jag manade dig att fatta ett snabbt beslut.
yo
¿Me instaste a llamar a mi madre?
Manade du mig att ringa min mamma?
tú
El comité nos instó a reconsiderar la propuesta.
Kommittén manade oss att ompröva förslaget.
él/ella/usted
Mis padres me instaron a estudiar medicina.
Mina föräldrar manade mig att studera medicin.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Använda imperfekt istället för preteritum för en enskild, avslutad maningshandling.
Korrekt: Använd 'insté' eller 'instó' för en specifik tidigare maning, inte 'instaba'.
Varför: Preteritum markerar avslutade handlingar, medan imperfekt beskriver pågående eller vanemässiga tidigare handlingar.
Misstag: Glömma accenten på 'insté' och 'instó'.
Korrekt: De korrekta formerna är 'insté' och 'instó'.
Varför: Accenten markerar den betonade stavelsen och skiljer dessa preteritumformer.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'instar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: insto
Presens av instar: 'insto', 'instas', 'insta', 'instamos', 'instáis', 'instan' används för uppmaningar som sker nu eller vanemässigt.
Imperfekt
yo: instaba
Imperfekt av instar: 'instaba', 'instabas', 'instaba', 'instábamos', 'instabais', 'instaban' beskriver tidigare uppmaningar som var pågående eller vanemässiga.
Futurum
yo: instaré
Futurum av instar: 'instaré', 'instarás', 'instará', 'instaremos', 'instaréis', 'instarán' indikerar framtida uppmaningar eller sannolikhet.
Konditionalis
yo: instaría
Konditionalis av instar: 'instaría', 'instarías', 'instaría', 'instaríamos', 'instaríais', 'instarían' används för hypotetiska uppmaningar eller artiga förfrågningar.
Presens konjunktiv
yo: inste
Presens konjunktiv av instar, 'insté', 'instes', 'instemos', etc., används efter uttryck för önskan, tvivel, känsla eller osäkerhet.
Imperfekt konjunktiv
yo: instara
Imperfekt konjunktiv av instar, som 'instara' eller 'instase', används för hypotetiska situationer i det förflutna eller tidigare önskningar.
Imperativ (bekräftande)
yo: insta
Imperativ av instar är mestadels regelbundet, med 'insta' (tú) och 'instemos' (nosotros) som viktiga former.
Imperativ (nekande)
yo: no instes
Negativa imperativ med instar använder presens konjunktiv: 'no instes', 'no inste', 'no instemos', etc.