
lastimar Imperativ (nekande) Konjugation
lastimar — att skada
Negativ imperativ av lastimar använder presens konjunktiv-former: no lastimes, no lastime, no lastimemos, no lastiméis, no lastimen.
lastimar Imperativ (nekande) Former
När man använder Imperativ (nekande)
Använd detta för att säga till någon att INTE skada sig själv eller någon annan.
Anmärkningar om lastimar i Imperativ (nekande)
Lastimar är regelbundet. Använd alltid 'e'-ändelserna för negativa kommandon av -ar-verb.
Exempelfraser
¡No te lastimes!
Skada dig inte!
tú
No lastimen al perro.
Skada inte hunden.
ellos/ellas/ustedes
No lastimemos a los demás con críticas.
Låt oss inte såra andra med kritik.
nosotros
Vanliga misstag
Misstag: Att använda 'no lastima' för ett kommando.
Korrekt: no lastimes
Varför: Negativa kommandon måste använda konjunktivformen, inte indikativ.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'lastimar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: lastimo
Presens av lastimar är regelbundet: lastimo, lastimas, lastima, lastimamos, lastimáis, lastiman.
Preteritum
yo: lastimé
Preteritum av lastimar är regelbundet: lastimé, lastimaste, lastimó, lastimamos, lastimasteis, lastimaron.
Imperfekt
yo: lastimaba
Imperfekt av lastimar är regelbundet: lastimaba, lastimabas, lastimaba, lastimábamos, lastimabais, lastimaban.
Futurum
yo: lastimaré
Futurum av lastimar är regelbundet: lastimaré, lastimarás, lastimará, lastimaremos, lastimaréis, lastimarán.
Konditionalis
yo: lastimaría
Konditionalis av lastimar är regelbundet: lastimaría, lastimarías, lastimaría, lastimaríamos, lastimaríais, lastimarían.
Presens konjunktiv
yo: lastime
Presens konjunktiv av lastimar är regelbundet: lastime, lastimes, lastime, lastimemos, lastiméis, lastimen.
Imperfekt konjunktiv
yo: lastimara
Imperfekt konjunktiv av lastimar använder -ra-ändelserna: lastimara, lastimaras, lastimara, lastimáramos, lastimarais, lastimaran.
Imperativ (bekräftande)
yo: lastima
Imperativ (uppmaningsform) av lastimar: lastima (tú), lastime (usted), lastimemos (nosotros), lastimad (vosotros), lastimen (ustedes).