
lastimar Presens Konjugation
lastimar — att skada
Presens av lastimar är regelbundet: lastimo, lastimas, lastima, lastimamos, lastimáis, lastiman.
lastimar Presens Former
När man använder Presens
Använd presens för aktuell fysisk smärta, saker som generellt orsakar skada, eller för att uttrycka hur någons handlingar för närvarande påverkar dig.
Anmärkningar om lastimar i Presens
Lastimar är ett standard -ar-verb i presens utan stamändring.
Exempelfraser
Me lastima la luz del sol en los ojos.
Solljuset skadar mina ögon.
él/ella/usted
A veces lastimo a las personas sin querer.
Ibland skadar jag människor utan att mena det.
yo
Esos zapatos te lastiman porque son pequeños.
De skorna skadar dig för att de är små.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: Att förväxla lastimar med doler.
Korrekt: Me duele la espalda (Min rygg gör ont) vs. Me lastimo la espalda (Jag skadar min rygg).
Varför: Lastimar är en handling (att skada/att göra ont), medan doler är känslan av smärta (att göra ont).
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'lastimar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Preteritum
yo: lastimé
Preteritum av lastimar är regelbundet: lastimé, lastimaste, lastimó, lastimamos, lastimasteis, lastimaron.
Imperfekt
yo: lastimaba
Imperfekt av lastimar är regelbundet: lastimaba, lastimabas, lastimaba, lastimábamos, lastimabais, lastimaban.
Futurum
yo: lastimaré
Futurum av lastimar är regelbundet: lastimaré, lastimarás, lastimará, lastimaremos, lastimaréis, lastimarán.
Konditionalis
yo: lastimaría
Konditionalis av lastimar är regelbundet: lastimaría, lastimarías, lastimaría, lastimaríamos, lastimaríais, lastimarían.
Presens konjunktiv
yo: lastime
Presens konjunktiv av lastimar är regelbundet: lastime, lastimes, lastime, lastimemos, lastiméis, lastimen.
Imperfekt konjunktiv
yo: lastimara
Imperfekt konjunktiv av lastimar använder -ra-ändelserna: lastimara, lastimaras, lastimara, lastimáramos, lastimarais, lastimaran.
Imperativ (bekräftande)
yo: lastima
Imperativ (uppmaningsform) av lastimar: lastima (tú), lastime (usted), lastimemos (nosotros), lastimad (vosotros), lastimen (ustedes).
Imperativ (nekande)
yo: no lastimes
Negativ imperativ av lastimar använder presens konjunktiv-former: no lastimes, no lastime, no lastimemos, no lastiméis, no lastimen.