
lastimar Preteritum Konjugation
lastimar — att skada
Preteritum av lastimar är regelbundet: lastimé, lastimaste, lastimó, lastimamos, lastimasteis, lastimaron.
lastimar Preteritum Former
När man använder Preteritum
Använd preteritum för en specifik händelse där en skada inträffade eller ett specifikt ögonblick då någons känslor sårades.
Anmärkningar om lastimar i Preteritum
Lastimar är regelbundet. Notera att nosotros-formen 'lastimamos' är densamma som i presens; använd kontext för att skilja dem åt.
Exempelfraser
Me lastimé el tobillo jugando fútbol ayer.
Jag skadade min fotled när jag spelade fotboll igår.
yo
Sus palabras me lastimaron mucho.
Deras ord sårade mig mycket.
ellos/ellas/ustedes
¿Te lastimaste cuando te caíste?
Skadade du dig när du ramlade?
tú
Vanliga misstag
Misstag: Att använda lastimo istället för lastimó för tredje person.
Korrekt: lastimó
Varför: Utan accent är 'lastimo' presens 'jag skadar'. Accenten på 'ó' markerar preteritum 'han/hon skadade'.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'lastimar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: lastimo
Presens av lastimar är regelbundet: lastimo, lastimas, lastima, lastimamos, lastimáis, lastiman.
Imperfekt
yo: lastimaba
Imperfekt av lastimar är regelbundet: lastimaba, lastimabas, lastimaba, lastimábamos, lastimabais, lastimaban.
Futurum
yo: lastimaré
Futurum av lastimar är regelbundet: lastimaré, lastimarás, lastimará, lastimaremos, lastimaréis, lastimarán.
Konditionalis
yo: lastimaría
Konditionalis av lastimar är regelbundet: lastimaría, lastimarías, lastimaría, lastimaríamos, lastimaríais, lastimarían.
Presens konjunktiv
yo: lastime
Presens konjunktiv av lastimar är regelbundet: lastime, lastimes, lastime, lastimemos, lastiméis, lastimen.
Imperfekt konjunktiv
yo: lastimara
Imperfekt konjunktiv av lastimar använder -ra-ändelserna: lastimara, lastimaras, lastimara, lastimáramos, lastimarais, lastimaran.
Imperativ (bekräftande)
yo: lastima
Imperativ (uppmaningsform) av lastimar: lastima (tú), lastime (usted), lastimemos (nosotros), lastimad (vosotros), lastimen (ustedes).
Imperativ (nekande)
yo: no lastimes
Negativ imperativ av lastimar använder presens konjunktiv-former: no lastimes, no lastime, no lastimemos, no lastiméis, no lastimen.