nombrar Imperativ (bekräftande) Konjugation
nombrar — att namnge
Använd imperativ för direkta kommandon som '¡Nombra a tu amigo!' (Namnge din vän!).
nombrar Imperativ (bekräftande) Former
När man använder Imperativ (bekräftande)
Imperativ används för att ge direkta order eller göra förfrågningar. För 'nombrar' använder du det för att säga åt någon att namnge något eller någon, som att namnge ett husdjur eller ett nytt projekt. Det är ett mycket direkt sätt att kommunicera.
Anmärkningar om nombrar i Imperativ (bekräftande)
Den affirmativa tú-formen 'nombra' är regelbunden. Nosotros-formen 'nombremos' och usted/ustedes-formerna 'nombre'/'nombren' är regelbundna och matchar presens konjunktiv.
Exempelfraser
¡Nombra a tu perro!
Namnge din hund!
tú
Nombremos al comité.
Låt oss namnge kommittén.
nosotros
Usted, nombre al siguiente participante.
Du, namnge nästa deltagare.
usted
¡Nombrad a vuestros hijos con nombres bonitos!
Namnge dina barn med vackra namn!
vosotros
Vanliga misstag
Misstag: Använda infinitiv 'nombrar' istället för imperativ.
Korrekt: Använd korrekt imperativform, som 'Nombra' för tú.
Varför: Infinitiv är verbets grundform och används inte för direkta kommandon.
Misstag: Blanda ihop 'nombre' (usted/él/ella konjunktiv) med 'nombra' (tú imperativ).
Korrekt: Kom ihåg att 'nombra' är kommandot för 'tú', medan 'nombre' används för usted/él/ella i konjunktiv eller som ett artigt kommando.
Varför: Dessa former ser lika ut men har olika användningsområden och kontexter.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'nombrar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: nombro
Presens (nombro) beskriver nuvarande handlingar eller vanor, som 'Yo nombro la capital.' (Jag namnger huvudstaden).
Preteritum
yo: nombré
Preteritum av 'nombrar' är regelbundet: nombré, nombraste, nombró, nombramos, nombrasteis, nombraron.
Imperfekt
yo: nombraba
Imperfekt (nombra) beskriver pågående eller vanemässiga dåtidshandlingar, som 'Él nombraba a sus hijos.' (Han brukade namnge sina barn).
Futurum
yo: nombraré
Futurum (nombraré) talar om framtida handlingar: 'Yo nombraré al nuevo líder.' (Jag kommer att namnge den nya ledaren).
Konditionalis
yo: nombraría
Konditionalis (nombraría) uttrycker hypotetiska scenarier ('skulle namnge'): 'Yo nombraría el lugar.' (Jag skulle namnge platsen).
Presens konjunktiv
yo: nombre
Använd presens konjunktiv (nombre) efter tvivel, önskningar eller känslor, som 'Espero que nombres bien.' (Jag hoppas att du namnger bra).
Imperfekt konjunktiv
yo: nombrara
Imperfekt konjunktiv (nombrara/nombre) uttrycker hypotetiska dåtidssituationer eller önskningar.
Imperativ (nekande)
yo: no nombres
Negativa imperativ använder 'no' + presens konjunktiv, t.ex. 'No nombres a nadie.' (Namnge ingen).