
ordenar Futurum Konjugation
ordenar — att ordna
Futurum för 'ordenar' är regelbundet: 'ordenaré, ordenarás, ordenará, ordenaremos, ordenaréis, ordenarán'.
ordenar Futurum Former
När man använder Futurum
Använd detta för att prata om vad du kommer att organisera senare eller för att göra en förutsägelse om hur någon kommer att ordna ett utrymme.
Anmärkningar om ordenar i Futurum
Det här verbet är regelbundet; lägg bara till futurumändelserna till hela infinitiven 'ordenar'.
Exempelfraser
Mañana ordenaré el garaje.
Imorgon ska jag organisera garaget.
yo
Ellos ordenarán la casa antes de la fiesta.
De ska städa huset före festen.
ellos/ellas/ustedes
Si tienes tiempo, ¿ordenarás tu escritorio?
Om du har tid, ska du ordna ditt skrivbord?
tú
Vanliga misstag
Misstag: Att ta bort '-ar' innan ändelserna läggs till: 'ordenaré' istället för 'ordeneré'.
Korrekt: ordenaré
Varför: Futurum använder hela infinitiven som bas, inte bara roten.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'ordenar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: ordeno
Presens för 'ordenar' är regelbundet: 'ordeno, ordenas, ordena, ordenamos, ordenáis, ordenan'.
Preteritum
yo: ordené
Preteritum för 'ordenar' är regelbundet: 'ordené, ordenaste, ordenó, ordenamos, ordenasteis, ordenaron'.
Imperfekt
yo: ordenaba
Imperfekt för 'ordenar' är regelbundet: 'ordenaba, ordenabas, ordenaba, ordenábamos, ordenabais, ordenaban'.
Konditionalis
yo: ordenaría
Konditionalis för 'ordenar' är regelbundet: 'ordenaría, ordenarías, ordenaría, ordenaríamos, ordenaríais, ordenarían'.
Presens konjunktiv
yo: ordene
Presens konjunktiv för 'ordenar' är regelbundet: 'ordene, ordenes, ordene, ordenemos, ordenéis, ordenen'.
Imperfekt konjunktiv
yo: ordenara
Imperfekt konjunktiv för 'ordenar' är: 'ordenara, ordenaras, ordenara, ordenáramos, ordenarais, ordenaran'.
Imperativ (bekräftande)
yo: ordena
Den positiva imperativen (kommandon) för 'ordenar': 'ordena' (tú), 'ordene' (usted), 'ordenad' (vosotros), 'ordenen' (ustedes).
Imperativ (nekande)
yo: no ordenes
Negativ imperativ använder presens konjunktiv-former: 'no ordenes, no ordene, no ordenemos, no ordenéis, no ordenen'.