
sonar Preteritum Konjugation
sonar — att ringa
Preteritum av sonar är regelbundet: soné, sonaste, sonó, sonamos, sonasteis, sonaron.
sonar Preteritum Former
När man använder Preteritum
Använd preteritum när ett ljud inträffade vid en specifik tidpunkt i dåtiden, som en telefon som ringde en gång eller ett larm som gick vid en bestämd tid.
Anmärkningar om sonar i Preteritum
Sonar är helt regelbundet i preteritum. Till skillnad från presens finns det ingen stamförändring från 'o' till 'ue' i detta tempus.
Exempelfraser
El teléfono sonó tres veces.
Telefonen ringde tre gånger.
él/ella/usted
Soné la campana para avisar a todos.
Jag ringde på klockan för att varna alla.
yo
¿Sonaste la alarma esta mañana?
Ringde du i larmet i morse?
tú
Vanliga misstag
Misstag: Att använda 'suenó' istället för 'sonó'.
Korrekt: sonó
Varför: Elever försöker ofta överföra stamförändringen från presens till preteritum, men sonar är regelbundet i detta tempus.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'sonar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: sueno
Sonar är ett verb med stamförändring där 'o' blir 'ue' i alla former utom nosotros och vosotros.
Imperfekt
yo: sonaba
Imperfekt av sonar är regelbundet: sonaba, sonabas, sonaba, sonábamos, sonabais, sonaban.
Futurum
yo: sonaré
Futurum av sonar är regelbundet: sonaré, sonarás, sonará, sonaremos, sonaréis, sonarán.
Konditionalis
yo: sonaría
Konditionalis av sonar är regelbundet: sonaría, sonarías, sonaría, sonaríamos, sonaríais, sonarían.
Presens konjunktiv
yo: suene
Presens konjunktiv av sonar har stamförändringen o > ue: suene, suenes, suene, sonemos, sonéis, suenen.
Imperfekt konjunktiv
yo: sonara
Imperfekt konjunktiv av sonar är regelbundet: sonara, sonaras, sonara, sonáramos, sonarais, sonaran.
Imperativ (bekräftande)
yo: ¡Suena!
Använd imperativ för att befalla någon att ge ifrån sig ett ljud: ¡suena! (tú), ¡suene! (usted), ¡sonad! (vosotros).
Imperativ (nekande)
yo: ¡No suenes!
Negativ imperativ använder presens konjunktiv-formerna: no suenes, no suene, no sonemos, no sonéis, no suenen.