
sonreír Presens konjunktiv Konjugation
sonreír — att le
Presens konjunktiv ändrar 'e' till 'í' (sonría) eller 'i' (sonriamos).
sonreír Presens konjunktiv Former
När man använder Presens konjunktiv
Använd detta när du uttrycker en önskan, tvivel eller känsla om att någon ler (t.ex. 'Jag hoppas att du ler').
Anmärkningar om sonreír i Presens konjunktiv
Notera den subtila skillnaden: 'boot'-formerna (de som inte är nosotros/vosotros) har ett betonat 'í' (sonría), medan nosotros och vosotros-formerna har ett enkelt 'i' (sonriamos). Detta är en specifik konjunktivregel i spanskan.
Exempelfraser
Espero que sonrías hoy.
Jag hoppas att du ler idag.
tú
Quiero que todos sonrían para la cámara.
Jag vill att alla ska le för kameran.
ellos/ellas/ustedes
Es bueno que sonriamos a pesar de los problemas.
Det är bra att vi ler trots problemen.
nosotros
Vanliga misstag
Misstag: sonreamos
Korrekt: sonriamos
Varför: I konjunktiv ändrar -ir-verb med stamförändring som sonreír 'e' till 'i' i nosotros-formen. Detta är en vanlig fälla för svensktalande som inte är vana vid denna typ av böjning.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'sonreír' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: sonrío
Sonreír har en stamförändring (e > í) i alla former utom nosotros och vosotros.
Preteritum
yo: sonreí
Sonreír är en stamförändrare i preteritum och ändrar 'e' till 'i' i tredje person-formerna: sonrió och sonrieron.
Imperfekt
yo: sonreía
Imperfekt av sonreír är regelbunden: sonreía, sonreías, sonreía, sonreíamos, sonreíais, sonreían.
Futurum
yo: sonreiré
Sonreír är regelbunden i futurum: lägg bara till ändelserna -é, -ás, -á, -emos, -éis, -án till infinitiven.
Konditionalis
yo: sonreiría
Konditionalis av sonreír är regelbunden: sonreiría, sonreirías, sonreiría, sonreiríamos, sonreiríais, sonreirían.
Imperfekt konjunktiv
yo: sonriera
Imperfekt konjunktiv byggs från tredje person plural preteritum: sonriera, sonrieras, sonriera...
Imperativ (bekräftande)
yo: sonríe
Imperativformen använder sonríe (tú) och sonría (usted) för att befalla någon att le.
Imperativ (nekande)
yo: no sonrías
Negativ imperativ använder 'no' plus presens konjunktiv: no sonrías, no sonría.