
sonreír Preteritum Konjugation
sonreír — att le
Sonreír är en stamförändrare i preteritum och ändrar 'e' till 'i' i tredje person-formerna: sonrió och sonrieron.
sonreír Preteritum Former
När man använder Preteritum
Använd preteritum när någon log vid ett specifikt ögonblick eller som svar på en särskild händelse som har en tydlig början och ett tydligt slut.
Anmärkningar om sonreír i Preteritum
Detta verb genomgår en stamförändring (e > i) endast i tredje person singular och plural. Notera också accenttecknen på nästan alla former för att bibehålla korrekt betoning på 'i'. Detta skiljer sig från svenskans preteritum som oftast är regelbundet.
Exempelfraser
Ella me sonrió cuando me vio entrar.
Hon log mot mig när hon såg mig komma in.
él/ella/usted
Sonreí para la foto de grupo.
Jag log för gruppfotot.
yo
Ellos sonrieron al escuchar la noticia.
De log när de hörde nyheterna.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: sonreió
Korrekt: sonrió
Varför: I tredje person singular ändras 'e' till 'i' och 'e' i ändelsen tas bort för att undvika ett trippelt vokalljud. Detta är en specifik regel för spanska som inte har någon direkt motsvarighet i svenskan.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'sonreír' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: sonrío
Sonreír har en stamförändring (e > í) i alla former utom nosotros och vosotros.
Imperfekt
yo: sonreía
Imperfekt av sonreír är regelbunden: sonreía, sonreías, sonreía, sonreíamos, sonreíais, sonreían.
Futurum
yo: sonreiré
Sonreír är regelbunden i futurum: lägg bara till ändelserna -é, -ás, -á, -emos, -éis, -án till infinitiven.
Konditionalis
yo: sonreiría
Konditionalis av sonreír är regelbunden: sonreiría, sonreirías, sonreiría, sonreiríamos, sonreiríais, sonreirían.
Presens konjunktiv
yo: sonría
Presens konjunktiv ändrar 'e' till 'í' (sonría) eller 'i' (sonriamos).
Imperfekt konjunktiv
yo: sonriera
Imperfekt konjunktiv byggs från tredje person plural preteritum: sonriera, sonrieras, sonriera...
Imperativ (bekräftande)
yo: sonríe
Imperativformen använder sonríe (tú) och sonría (usted) för att befalla någon att le.
Imperativ (nekande)
yo: no sonrías
Negativ imperativ använder 'no' plus presens konjunktiv: no sonrías, no sonría.