
sucumbir Konditionalis Konjugation
sucumbir — att ge efter
Konditionalis av sucumbir: sucumbiría, sucumbirías, sucumbiría, sucumbiríamos, sucumbiríais, sucumbirían.
sucumbir Konditionalis Former
När man använder Konditionalis
Använd konditionalis för hypotetiska situationer ('skulle ge efter'), artiga förfrågningar eller för att uttrycka vad som skulle hända i framtiden ur ett tidigare perspektiv.
Anmärkningar om sucumbir i Konditionalis
Sucumbir är regelbundet i konditionalis. Stammen är infinitiven 'sucumbir'.
Exempelfraser
Si tuviera más fuerza de voluntad, no sucumbiría.
Om jag hade mer viljestyrka skulle jag inte ge efter.
yo
Ella dijo que no sucumbiría a la presión.
Hon sa att hon inte skulle ge efter för pressen.
¿Te sucumbirías a la tentación si nadie te viera?
Skulle du ge efter för frestelsen om ingen såg dig?
tú
Vanliga misstag
Misstag: Förväxla konditionalis med futurum.
Korrekt: Använd 'sucumbiría' för hypotetiska 'skulle'-scenarier, och 'sucumbirá' för bestämda framtida handlingar.
Varför: Konditionalis uttrycker overklighet eller möjlighet, medan futurum uttrycker säkerhet.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'sucumbir' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: sucumbo
Presens av sucumbir: sucumbo, sucumbes, sucumbe, sucumbimos, sucumbís, sucumben.
Preteritum
yo: sucumbí
Preteritum av sucumbir: sucumbí, sucumbiste, sucumbió, sucumbimos, sucumbisteis, sucumbieron.
Imperfekt
yo: sucumbía
Imperfekt av sucumbir: sucumbía, sucumbías, sucumbía, sucumbíamos, sucumbíais, sucumbían.
Futurum
yo: sucumbiré
Futurum av sucumbir: sucumbiré, sucumbirás, sucumbirá, sucumbiremos, sucumbiréis, sucumbirán.
Presens konjunktiv
yo: sucumba
Presens konjunktiv av sucumbir: sucumba (yo/él/ella/usted), sucumbas (tú), sucumbamos (nosotros), sucumban (ellos/ellas/ustedes).
Imperfekt konjunktiv
yo: sucumbiera
Imperfekt konjunktiv av sucumbir: sucumbiera/sucumbiese (yo/él/ella/usted), sucumbieras/sucumbieses (tú), sucumbiéramos/sucumbiésemos (nosotros), sucumbieran/sucumbiesen (ellos/ellas/ustedes).
Imperativ (bekräftande)
yo: sucumbe
Imperativ av sucumbir: sucumbe (tú), sucumba (usted), sucumbamos (nosotros), sucumban (ustedes), sucumbid (vosotros).
Imperativ (nekande)
yo: no sucumbas
Negativ imperativ av sucumbir: no sucumbas (tú), no sucumba (usted), no sucumbamos (nosotros), no sucumban (ustedes), no sucumbáis (vosotros).