
sucumbir Imperativ (bekräftande) Konjugation
sucumbir — att ge efter
Imperativ av sucumbir: sucumbe (tú), sucumba (usted), sucumbamos (nosotros), sucumban (ustedes), sucumbid (vosotros).
sucumbir Imperativ (bekräftande) Former
När man använder Imperativ (bekräftande)
Använd imperativ för att ge direkta uppmaningar eller göra förfrågningar. För 'sucumbir' används det ofta ironiskt eller i specifika sammanhang som att säga åt någon att inte ge efter för frestelse.
Anmärkningar om sucumbir i Imperativ (bekräftande)
Sucumbir är regelbundet i imperativ.
Exempelfraser
¡Sucumbe a la tentación!
Ge efter för frestelsen!
tú
No sucumban a la presión del grupo.
Ge inte efter för grupptryck.
ustedes
¡Sucumbid, amigos míos, a esta deliciosa comida!
Ge efter, mina vänner, för denna läckra mat!
vosotros
Vanliga misstag
Misstag: Använder presens indikativ istället för imperativ för uppmaningar.
Korrekt: För en uppmaning som 'Ge efter!', använd 'Sucumbe' (tú), inte 'sucumbes'.
Varför: Imperativ används specifikt för uppmaningar, medan presens indikativ beskriver nuvarande handlingar.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'sucumbir' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: sucumbo
Presens av sucumbir: sucumbo, sucumbes, sucumbe, sucumbimos, sucumbís, sucumben.
Preteritum
yo: sucumbí
Preteritum av sucumbir: sucumbí, sucumbiste, sucumbió, sucumbimos, sucumbisteis, sucumbieron.
Imperfekt
yo: sucumbía
Imperfekt av sucumbir: sucumbía, sucumbías, sucumbía, sucumbíamos, sucumbíais, sucumbían.
Futurum
yo: sucumbiré
Futurum av sucumbir: sucumbiré, sucumbirás, sucumbirá, sucumbiremos, sucumbiréis, sucumbirán.
Konditionalis
yo: sucumbiría
Konditionalis av sucumbir: sucumbiría, sucumbirías, sucumbiría, sucumbiríamos, sucumbiríais, sucumbirían.
Presens konjunktiv
yo: sucumba
Presens konjunktiv av sucumbir: sucumba (yo/él/ella/usted), sucumbas (tú), sucumbamos (nosotros), sucumban (ellos/ellas/ustedes).
Imperfekt konjunktiv
yo: sucumbiera
Imperfekt konjunktiv av sucumbir: sucumbiera/sucumbiese (yo/él/ella/usted), sucumbieras/sucumbieses (tú), sucumbiéramos/sucumbiésemos (nosotros), sucumbieran/sucumbiesen (ellos/ellas/ustedes).
Imperativ (nekande)
yo: no sucumbas
Negativ imperativ av sucumbir: no sucumbas (tú), no sucumba (usted), no sucumbamos (nosotros), no sucumban (ustedes), no sucumbáis (vosotros).