
sucumbir Imperfekt konjunktiv Konjugation
sucumbir — att ge efter
Imperfekt konjunktiv av sucumbir: sucumbiera/sucumbiese (yo/él/ella/usted), sucumbieras/sucumbieses (tú), sucumbiéramos/sucumbiésemos (nosotros), sucumbieran/sucumbiesen (ellos/ellas/ustedes).
sucumbir Imperfekt konjunktiv Former
När man använder Imperfekt konjunktiv
Denna tempus används för hypotetiska situationer i det förflutna, för att uttrycka önskningar, tvivel eller villkor som inte uppfylldes. Tänk 'om jag hade...' eller 'jag önskar att jag inte hade...'.
Anmärkningar om sucumbir i Imperfekt konjunktiv
Sucumbir är regelbundet i imperfekt konjunktiv. Båda ändelserna -ra och -se är korrekta, även om -ra är vanligare.
Exempelfraser
Si yo hubiera sabido, no habría sucumbido a la oferta.
Om jag hade vetat, hade jag inte gett efter för erbjudandet.
yo
Ella actuó como si no sucumbiera a la presión.
Hon agerade som om hon inte gav efter för pressen.
Ojalá nosotros no sucumbiéramos tan fácilmente.
Jag önskar att vi inte gav efter så lätt.
nosotros
Vanliga misstag
Misstag: Förväxla imperfekt konjunktiv med imperfekt indikativ.
Korrekt: Använd 'sucumbiera' för hypotetiska situationer i det förflutna, inte 'sucumbía'.
Varför: Imperfekt konjunktiv är för overkliga eller hypotetiska förhållanden i det förflutna, medan imperfekt indikativ beskriver pågående eller vanemässiga handlingar i det förflutna.
Misstag: Använda -se-ändelsen när -ra-ändelsen förväntas eller vice versa.
Korrekt: Även om båda är korrekta, är 'sucumbiera' generellt vanligare än 'sucumbiese'.
Varför: Regionala och stilistiska preferenser finns, men konsekvens är nyckeln.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'sucumbir' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: sucumbo
Presens av sucumbir: sucumbo, sucumbes, sucumbe, sucumbimos, sucumbís, sucumben.
Preteritum
yo: sucumbí
Preteritum av sucumbir: sucumbí, sucumbiste, sucumbió, sucumbimos, sucumbisteis, sucumbieron.
Imperfekt
yo: sucumbía
Imperfekt av sucumbir: sucumbía, sucumbías, sucumbía, sucumbíamos, sucumbíais, sucumbían.
Futurum
yo: sucumbiré
Futurum av sucumbir: sucumbiré, sucumbirás, sucumbirá, sucumbiremos, sucumbiréis, sucumbirán.
Konditionalis
yo: sucumbiría
Konditionalis av sucumbir: sucumbiría, sucumbirías, sucumbiría, sucumbiríamos, sucumbiríais, sucumbirían.
Presens konjunktiv
yo: sucumba
Presens konjunktiv av sucumbir: sucumba (yo/él/ella/usted), sucumbas (tú), sucumbamos (nosotros), sucumban (ellos/ellas/ustedes).
Imperativ (bekräftande)
yo: sucumbe
Imperativ av sucumbir: sucumbe (tú), sucumba (usted), sucumbamos (nosotros), sucumban (ustedes), sucumbid (vosotros).
Imperativ (nekande)
yo: no sucumbas
Negativ imperativ av sucumbir: no sucumbas (tú), no sucumba (usted), no sucumbamos (nosotros), no sucumban (ustedes), no sucumbáis (vosotros).