
sucumbir Preteritum Konjugation
sucumbir — att ge efter
Preteritum av sucumbir: sucumbí, sucumbiste, sucumbió, sucumbimos, sucumbisteis, sucumbieron.
sucumbir Preteritum Former
När man använder Preteritum
Använd preteritum för att beskriva en specifik, avslutad handling i det förflutna där 'sucumbir' inträffade vid en bestämd tidpunkt.
Anmärkningar om sucumbir i Preteritum
Sucumbir är ett regelbundet -ir-verb och är helt regelbundet i preteritum.
Exempelfraser
Finalmente, sucumbió a la enfermedad.
Till slut gav han efter för sjukdomen.
él/ella/usted
Ayer, sucumbimos al deseo de comer helado.
Igår gav vi efter för lusten att äta glass.
nosotros
Yo no sucumbí a la presión de mis amigos.
Jag gav inte efter för mina vänners press.
yo
¿A qué te sucumbiste anoche?
Vad gav du efter för igår kväll?
tú
Vanliga misstag
Misstag: Använder imperfekt istället för preteritum för en enstaka, avslutad händelse.
Korrekt: För en engångshändelse som 'han gav efter', använd 'sucumbió', inte 'sucumbía'.
Varför: Preteritum markerar en specifik, avslutad handling, medan imperfekt beskriver pågående eller vanemässiga handlingar i det förflutna.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'sucumbir' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: sucumbo
Presens av sucumbir: sucumbo, sucumbes, sucumbe, sucumbimos, sucumbís, sucumben.
Imperfekt
yo: sucumbía
Imperfekt av sucumbir: sucumbía, sucumbías, sucumbía, sucumbíamos, sucumbíais, sucumbían.
Futurum
yo: sucumbiré
Futurum av sucumbir: sucumbiré, sucumbirás, sucumbirá, sucumbiremos, sucumbiréis, sucumbirán.
Konditionalis
yo: sucumbiría
Konditionalis av sucumbir: sucumbiría, sucumbirías, sucumbiría, sucumbiríamos, sucumbiríais, sucumbirían.
Presens konjunktiv
yo: sucumba
Presens konjunktiv av sucumbir: sucumba (yo/él/ella/usted), sucumbas (tú), sucumbamos (nosotros), sucumban (ellos/ellas/ustedes).
Imperfekt konjunktiv
yo: sucumbiera
Imperfekt konjunktiv av sucumbir: sucumbiera/sucumbiese (yo/él/ella/usted), sucumbieras/sucumbieses (tú), sucumbiéramos/sucumbiésemos (nosotros), sucumbieran/sucumbiesen (ellos/ellas/ustedes).
Imperativ (bekräftande)
yo: sucumbe
Imperativ av sucumbir: sucumbe (tú), sucumba (usted), sucumbamos (nosotros), sucumban (ustedes), sucumbid (vosotros).
Imperativ (nekande)
yo: no sucumbas
Negativ imperativ av sucumbir: no sucumbas (tú), no sucumba (usted), no sucumbamos (nosotros), no sucumban (ustedes), no sucumbáis (vosotros).