
vengar Preteritum Konjugation
vengar — att hämnas
'Vengar' är regelbundet i preteritum förutom 'yo'-formen, som ändras till vengué.
vengar Preteritum Former
När man använder Preteritum
Använd preteritum för att beskriva en specifik, avslutad hämndaktion som inträffade vid en viss tidpunkt.
Anmärkningar om vengar i Preteritum
Endast 'yo'-formen är oregelbunden (vengué) för att bibehålla det hårda 'g'-ljudet före bokstaven 'e'. Alla andra former är regelbundna.
Exempelfraser
Yo vengué a mi hermano ayer.
Jag hämnade min bror igår.
yo
Ella vengó la derrota con una victoria.
Hon hämnade nederlaget med en seger.
él/ella/usted
Los caballeros vengaron a su rey.
Riddarna hämnade sin kung.
ellos/ellas/ustedes
Vanliga misstag
Misstag: vengué (för él/ella)
Korrekt: vengó
Varför: Vengué är endast för 'yo'. För 'han/hon' används accenten på 'o'.
Misstag: vengé
Korrekt: vengué
Varför: Utan 'u' låter 'g' som ett 'h'. 'U' gör att 'g' förblir hårt.
Bemästra spanska verb i sitt sammanhang
Att memorera tabeller räcker bara en bit. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser för att se verb som 'vengar' användas naturligt — i de tempus du lär dig.
Relaterade tempus
Presens
yo: vengo
'Vengar' är ett regelbundet -ar-verb i presens: vengo, vengas, venga, vengamos, vengáis, vengan.
Imperfekt
yo: vengaba
Imperfekt av 'vengar' är regelbunden: vengaba, vengabas, vengaba, vengábamos, vengabais, vengaban.
Futurum
yo: vengaré
Futurum av 'vengar' är regelbundet: vengaré, vengarás, vengará, vengaremos, vengaréis, vengarán.
Konditionalis
yo: vengaría
Konditionalformen av 'vengar' är regelbunden: vengaría, vengarías, vengaría, vengaríamos, vengaríais, vengarían.
Presens konjunktiv
yo: vengue
Presens konjunktiv av 'vengar' kräver en stavningsändring från 'g' till 'gu': vengue, vengues, vengue, venguemos, venguéis, venguen.
Imperfekt konjunktiv
yo: vengara
Imperfekt konjunktiv av 'vengar' följer standardmönstret -ara: vengara, vengaras, vengara, vengáramos, vengarais, vengaran.
Imperativ (bekräftande)
yo: venga
Imperativformen av 'vengar' använder 'venga' för tú och 'venguen' för ustedes.
Imperativ (nekande)
yo: no vengues
Negativ imperativ av 'vengar' använder alltid stavningsändringen 'gu': no vengues, no vengue, no venguen.