asustó
“asustó” betyder “skrämde” på spanska. Det har 2 olika betydelser beroende på sammanhang:
skrämde, förskräckte
Även: gav en stöt
📝 I praktiken
El trueno asustó al bebé y empezó a llorar.
A2Åskan skrämde bebisen, och den började gråta.
Mi hermano me asustó por detrás cuando entré en la habitación.
B1Min bror skrämde mig bakifrån när jag gick in i rummet.
Usted asustó a todos con esa broma tan pesada.
B1Ni (formellt) skrämde alla med det där grova skämtet.
blev rädd, blev förskräckt
Även: blev skrämd
📝 I praktiken
Se asustó cuando vio su propio reflejo en la oscuridad.
B1Han/Hon blev rädd när han/hon såg sin egen spegelbild i mörkret.
Ella se asustó mucho al ver la película de terror.
B1Hon blev mycket skrämd när hon såg skräckfilmen.
Usted se asustó cuando el coche frenó de golpe.
B2Ni (formellt) blev förskräckta när bilen plötsligt bromsade.
🔄 Böjningar
subjunctive
imperfect
present
indicative
imperfect
present
preterite
Översätt till spanska
Ord som översätts till "asustó" på spanska:
blev förskräckt→blev rädd→blev skrämd→förskräckte→skrämde→✏️ Snabbövning
Snabbt quiz: asustó
Fråga 1 av 2
Om din vän plötsligt hoppade fram bakom en dörr, vilken mening beskriver bäst vad som hände med hjälp av 'asustó'?
📚 Fler resurser
👥 Ordfamilj▼
📚 Etymologi▼
Ordet kommer från kombinationen av prefixet 'a-' (som indikerar rörelse mot) och 'susto', som i sig kommer från latinets *subitus*, vilket betyder 'plötslig' eller 'oväntad'. Så det betyder bokstavligen 'att orsaka en plötslig skrämsel'.
Först dokumenterat: 15th century
Besläktade ord
💡 Bemästra spanska
Ta din spanska till nästa nivå. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser anpassade efter din nivå med Inklingo-appen!
Vanliga frågor
Varför har 'asustó' ett accenttecken på 'o'?
Accenttecknet indikerar att betoningen ligger på den sista stavelsen ('tó'). Detta är standard för tredje person singular i enkel förfluten tid (preteritum) för alla regelbundna -ar verb i spanska.
När skulle jag använda 'asustó' istället för 'asustaba'?
Du använder 'asustó' (preteritum) för en enskild, avslutad handling i det förflutna (t.ex. 'Hunden skällde en gång och skrämde honom'). Du använder 'asustaba' (imperfekt) för pågående eller vanemässiga handlingar i det förflutna (t.ex. 'Det gamla huset skrämde honom alltid').