diera
“diera” betyder “jag gav (hypotetiskt)” på spanska. Det har 2 olika betydelser beroende på sammanhang:
jag gav (hypotetiskt), han/hon/Ni gav (hypotetiskt)
Även: skulle ge
📝 I praktiken
Si yo le diera mi número, ¿me llamarías?
B1Om jag gav honom mitt nummer, skulle du ringa mig?
Esperábamos que ella nos diera una explicación lógica.
B2Vi hoppades att hon skulle ge oss en logisk förklaring.
Quería que usted me diera su opinión sobre el plan.
A2Jag ville att du (formellt) skulle ge mig din åsikt om planen.
jag/han/hon/Ni orsakade, jag/han/hon/Ni träffade
Även: jag/han/hon/Ni resulterade i
📝 I praktiken
Era necesario que la medicina diera el efecto esperado.
B2Det var nödvändigt att medicinen gav den förväntade effekten.
Si la pelota diera en el poste, perdíamos el partido.
B1Om bollen träffade stolpen, skulle vi förlora matchen.
No creían que eso diera lugar a un conflicto serio.
C1De trodde inte att det skulle ge upphov till (eller orsaka) en allvarlig konflikt.
🔄 Böjningar
indicative
present
imperfect
preterite
subjunctive
present
imperfect
✏️ Snabbövning
Snabbt quiz: diera
Fråga 1 av 2
Vilken mening använder 'diera' korrekt för att uttrycka en önskan eller ett hopp i dåtid?
📚 Fler resurser
👥 Ordfamilj▼
📚 Etymologi▼
Kommer direkt från verbet 'dar', som i sig härstammar från det latinska verbet *dare*, vilket betyder 'att ge'. Det är ett av de mest gamla och grundläggande verben i språket och har behållit sin oregelbundna form genom århundraden.
Först dokumenterat: Old Spanish (around 10th-11th century)
Besläktade ord
💡 Bemästra spanska
Ta din spanska till nästa nivå. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser anpassade efter din nivå med Inklingo-appen!
Vanliga frågor
Är 'diera' relaterat till 'diese'?
Ja! 'Diera' och 'diese' är två helt utbytbara sätt att säga imperfekt konjunktiv av 'dar' (att ge). 'Diera' är mycket vanligare i vardagligt tal, medan 'diese' ofta ses i mer formella skrifter eller litteratur.
Varför anses 'diera' vara en oregelbunden verbform?
Den är oregelbunden eftersom den inte följer det förutsägbara mönstret för regelbundna -ar-verb. Regelbundna -ar-verb skulle använda stammen 'dar-' plus ändelsen, men 'dar' använder den speciella oregelbundna stammen 'di-' för denna tempus, liknande 'ir' (att gå) och 'ser' (att vara) i vissa dåtidsformer.

