Inklingo
← Ordbok

llamarme

ya-MAR-meh / lya-MAR-mehʎaˈmaɾme

“llamarme” betyder “att kallas (mig själv)” på spanska. Det har 2 olika betydelser beroende på sammanhang:

att kallas (mig själv), att kalla mig själv

Även: att namnge mig själv
VerbA1regular ar
En färgglad illustration av en ung person som ler och pekar på sig själv för att indikera självidentifikation.
infinitivellamarme (or llamarse)
gerundllamándome
past Participlellamado

📝 I praktiken

Me gustaría llamarme 'Alex' en lugar de 'Alejandro'.

A2

Jag skulle vilja kallas 'Alex' istället för 'Alejandro'.

No sé cómo llamarme si me mudo a otro país.

B1

Jag vet inte vad jag ska kalla mig själv om jag flyttar till ett annat land.

Ordkopplingar

Synonymer

  • denominarme (att namnge mig själv)

Vanliga kollokationer

  • Me llamo... – Mitt namn är...
  • Quiero llamarme – Jag vill bli kallad

att ringa mig, att kalla på mig

Även: att namnge mig
VerbA1regular ar
En färgglad illustration från en sagobok som visar en hand som håller en ringande smartphone, vilket symboliserar att någon ringer talaren.
infinitivellamarme
gerundllamándome
past Participlellamado

📝 I praktiken

Tienes que llamarme tan pronto como llegues a casa.

A1

Du måste ringa mig så fort du kommer hem.

Necesitas llamarme para pedir permiso.

A1

Du behöver ringa mig för att be om lov.

Ella no quiso llamarme por mi apodo.

B1

Hon ville inte kalla mig vid mitt smeknamn.

Ordkopplingar

Synonymer

  • telefonearme (att ringa mig (via telefon))
  • convocarme (att kalla på mig)

Vanliga kollokationer

  • Intentar llamarme – Att försöka ringa mig
  • No olvides llamarme – Glöm inte att ringa mig

🔄 Böjningar

indicative

present

él/ella/ustedse llama
yome llamo
túte llamas
ellos/ellas/ustedesse llaman
nosotrosnos llamamos
vosotrosos llamáis

imperfect

él/ella/ustedse llamaba
yome llamaba
túte llamabas
ellos/ellas/ustedesse llamaban
nosotrosnos llamábamos
vosotrosos llamabais

preterite

él/ella/ustedse llamó
yome llamé
túte llamaste
ellos/ellas/ustedesse llamaron
nosotrosnos llamamos
vosotrosos llamasteis

subjunctive

present

él/ella/ustedse llame
yome llame
túte llames
ellos/ellas/ustedesse llamen
nosotrosnos llamemos
vosotrosos llaméis

imperfect

él/ella/ustedse llamara/llamase
yome llamara/llamase
túte llamaras/llamases
ellos/ellas/ustedesse llamaran/llamasen
nosotrosnos llamáramos/llamásemos
vosotrosos llamarais/llamaseis
Visa alla tempus & modus →

✏️ Snabbövning

Snabbt quiz: llamarme

Fråga 1 av 2

Vilken mening använder 'llamarme' i betydelsen 'att ringa mig' (Definition 2)?

📚 Fler resurser

👥 Ordfamilj▼
🎵 Rim▼
amarmetomarme
📚 Etymologi▼

Verbet 'llamar' kommer från det latinska ordet *clāmāre*, som betydde 'att skrika' eller 'att ropa'. Med tiden skiftade betydelsen från att skrika till att få någons uppmärksamhet med namn eller telefon. Det fästa 'me' är helt enkelt det första personpronomenet, som betyder 'mig' eller 'mig själv'.

Först dokumenterat: Around the 10th century (for the root verb llamar)

Besläktade ord

Portuguese: chamarCatalan: cridar

💡 Bemästra spanska

Ta din spanska till nästa nivå. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser anpassade efter din nivå med Inklingo-appen!

Vanliga frågor

Varför är 'llamarme' ett ord?

På spanska, när du använder ett infinitivverb (grundformen som 'llamar'), fästs det direkta eller reflexiva pronomenet ('me', 'te', 'se', etc.) alltid direkt sist och bildar ett enda ord. Detta är en regel för infinitiv, gerundium och jakande imperativ.

Hur skiljer sig 'llamarme' från 'me llamo'?

'Llamarme' är grundformen, oböjd ('att kalla mig själv'). 'Me llamo' är den böjda formen som används i meningar ('Jag kallar mig själv' eller 'Mitt namn är'). Du använder 'llamarme' efter andra verb, som 'Quiero llamarme' (Jag vill kalla mig själv).