váyase
“váyase” betyder “gå iväg” på spanska (formell uppmaning).
📝 I praktiken
Señor, váyase de aquí inmediatamente.
B1Min herre, gå härifrån omedelbart.
Si no le gusta la película, váyase.
A2Om du inte gillar filmen, lämna.
El doctor le dijo: 'Váyase a casa y descanse'.
B2Läkaren sa till honom: 'Gå hem och vila.'
Indicative
Present
Imperfect
Preterite
Subjunctive
Present Subjunctive
Imperfect Subjunctive
✏️ Snabbövning
Snabbt quiz: váyase
Fråga 1 av 2
Vilken mening använder korrekt den informella imperativformen som motsvarar 'váyase'?
📚 Fler resurser
👥 Ordfamilj▼
🎵 Rim▼
📚 Etymologi▼
Verbet 'ir' kommer från det latinska verbet 'ire' (att gå). Strukturen 'váyase' är en modern spansk konstruktion, som kombinerar det oregelbundna imperativet 'vaya' (som i sig kommer från det latinska verbet 'vadere', som betyder 'att gå/vandra') och det reflexiva pronomenet 'se'.
Först dokumenterat: The verb *ir* is attested since Old Spanish, but the specific pronominal imperative construction became standard as Spanish developed its command forms.
Besläktade ord
💡 Bemästra spanska
Ta din spanska till nästa nivå. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser anpassade efter din nivå med Inklingo-appen!
Vanliga frågor
Är 'váyase' artigt eller oartigt?
Det beror helt på sammanhanget och tonfallet. Det är grammatiskt neutralt, betyder 'lämna', men om det används abrupt kan det låta väldigt oartigt, som 'Stick iväg!'. Om det används mjukt, som 'Váyase con cuidado' (Gå försiktigt), är det helt artigt. På svenska beror artigheten mer på ordval, tonfall och situation än på specifika grammatiska former för imperativ.
Varför har 'váyase' ett accenttecken?
Spanska ord betonar vanligtvis näst sista stavelsen. När vi lägger till pronomenet 'se' till 'vaya', blir ordet tre stavelser långt (vá-ya-se). Accenttecknet talar om för oss att ignorera de vanliga reglerna och behålla betoningen på första stavelsen ('vá'), vilket är den naturliga betoningen i den ursprungliga uppmaningen. Svenskan använder accenttecken på ett annat sätt, oftast för att skilja mellan ord eller i lånord.