descanse
“descanse” betyder “vila” på spanska. Det har 2 olika betydelser beroende på sammanhang:
vila
Även: ta en paus, vila dig
📝 I praktiken
Por favor, descanse y recupere energías.
A2Snälla, vila dig och återhämta dina krafter.
Señora Pérez, descanse un poco antes de la reunión.
B1Fru Pérez, vila dig lite innan mötet.
No se preocupe, descanse tranquilo.
B1Oroa dig inte, vila lugnt.
att han/hon/den vilar
Även: må han/hon vila
📝 I praktiken
Es importante que la máquina descanse después de un uso prolongado.
B1Det är viktigt att maskinen vilar efter långvarig användning.
Espero que mi colega descanse durante sus vacaciones.
B1Jag hoppas att min kollega vilar under sin semester.
Que descanse en paz, abuelo.
B2Må han vila i frid, morfar.
🔄 Böjningar
indicative
present
imperfect
preterite
subjunctive
present
imperfect
Översätt till spanska
Ord som översätts till "descanse" på spanska:
vila dig→✏️ Snabbövning
Snabbt quiz: descanse
Fråga 1 av 1
Vilken mening använder 'descanse' som en artig uppmaning?
📚 Fler resurser
👥 Ordfamilj▼
📚 Etymologi▼
Verbet 'descansar' kommer från den latinska prefixet 'dis-' (som betyder 'bort' eller 'isär') och ordet 'campus' (som betyder 'fält' eller 'slätt'). Den ursprungliga betydelsen var bokstavligen 'att upphöra med aktivitet på fältet' eller 'att sluta arbeta', vilket utvecklades till den moderna betydelsen att vila.
Först dokumenterat: 13th century
Besläktade ord
💡 Bemästra spanska
Ta din spanska till nästa nivå. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser anpassade efter din nivå med Inklingo-appen!
Vanliga frågor
Varför har 'descanse' två olika användningsområden (uppmaning och önskan)?
'Descanse' är samma speciella verbform (presens konjunktiv) som spanskan använder för två syften: 1) att ge formella, artiga uppmaningar ('Usted, descanse') och 2) att tala om förhoppningar, önskningar eller nödvändigheter gällande någons annans handling ('Espero que descanse'). Kontexten talar om vilken betydelse som avses.
Hur skiljer sig 'descanse' från 'descansa'?
'Descansa' är den vanliga presensformen (Han/Hon vilar) och den informella uppmaningen (Tú, vila!). 'Descanse' är den formella uppmaningen (Usted, vila!) och den speciella form som behövs när man uttrycker önskningar eller tvivel.