llegues
“llegues” betyder “du anländer (konjunktiv)” på spanska. Det har 2 olika betydelser beroende på sammanhang:
du anländer (konjunktiv)
Även: du kommer fram (konjunktiv)
📝 I praktiken
Espero que llegues a la fiesta antes de que empiece.
A2Jag hoppas att du kommer fram till festen innan den börjar.
Necesito que llegues al trabajo puntual mañana.
B1Jag behöver att du kommer fram till jobbet i tid imorgon.
Si llegues tarde, no habrá comida.
A2Om du kommer fram sent, kommer det inte att finnas mat.
du når (konjunktiv)
Även: du uppnår (konjunktiv)
📝 I praktiken
Te apoyaré hasta que llegues a la meta.
B1Jag kommer att stötta dig tills du når målet.
No importa lo alto que llegues, siempre sé humilde.
B2Oavsett hur högt du når, var alltid ödmjuk.
🔄 Böjningar
indicative
present
imperfect
preterite
subjunctive
present
imperfect
✏️ Snabbövning
Snabbt quiz: llegues
Fråga 1 av 1
Vilken mening använder 'llegues' korrekt?
📚 Fler resurser
👥 Ordfamilj▼
🎵 Rim▼
📚 Etymologi▼
Från det vulgärlatinska verbet *plicāre*, som betyder 'att vika', vilket utvecklades på spanska till att betyda 'att anlända' eller 'att nå en destination', kanske genom idén om att 'vika ihop' eller slutföra en resa.
Först dokumenterat: Around the 10th century
Besläktade ord
💡 Bemästra spanska
Ta din spanska till nästa nivå. Läs över 200 illustrerade och berättade spanska berättelser anpassade efter din nivå med Inklingo-appen!
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan 'llegues' och 'llegas'?
'Llegas' är presens indikativ och används för fakta eller vanemässiga handlingar ('Du anländer varje dag'). 'Llegues' är presens konjunktiv och används för saker som är osäkra, önskade eller nödvändiga ('Jag hoppas att du anländer'). Svenskan använder ofta indikativ även i dessa fall, men spanskan kräver konjunktiv för att uttrycka osäkerhet eller önskan.
Varför har 'llegues' ett 'u' i sig?
U:et är en nödvändig stavningsändring för att säkerställa att 'g':et behåller sitt hårda ljud (som 'g' i 'gå'). Om det bara vore 'leges', skulle 'g':et låta mjukt, som 'j' i 'jag'. Detta är en vanlig regel i spansk grammatik för att bevara uttalet av konsonanter framför vissa vokaler.

